Tears of Gaza

Okej. Såg den omtalade dokumentären Tears of Gaza idag. Det är en mycket stark och känslomässig film, det är helt klart, och det mänskliga lidandet får aldrig glömmas bort eller nonchaleras för något större men något irriterar mig med filmen.

Bristen på balans. Redan i början av dokumentären får man bilden av Israel som en kallblodig mördarmaskin som likt Predators jagar sina offer. Jag försvarar ingen fraktion, tvärtom, jag fördömer alla de parter i konflikten som orsakar lidande och svårigheter för de främsta offren - de civila. Men det irriterar mig att man klistrar fast israeler som den onda källan till problemen utan att ge tittaren en större inblick i konflikten och hur de palestinska ledarna också har en fot med i spelet. "Du vet hur de är med sin kriminalitet och sionism" sa en fiskare tidigt i dokumentären när en liten pojke frågade om varför de inte låter fiskarna djupare ut på vattnet. Jaha? Så Israel vill bara trycka ned palestinier? Ja, det är mycket möjligt. Och tittaren fortsätter att titta utan någon som helst tanke på saken.

Båda parterna i konflikten driver en politik som sätter käppar i hjulet för ett fredsavtal och det är beklagligt. Raketer skjuts ständigt ifrån Gaza och terroriserar närliggande israeliska städer. Den israeliska försvarsmakten övervakar ständigt Gaza. Det är en cirkel som aldrig når ett slut om inte de två parterna sätter sig i ett rum och förhandlar. Förhandlar för att en gång för alla få ett slut på befolkningens ständiga lidande och rädsla. Istället har vi en fanatisk regim i Gaza som omöjliggör någon förhandling. Och ju mer befolkningen i Gaza lider, ju mer slutet området blir på grund utav israelisk blockad, ju starkare blir stödet för islamisterna. "Det är Israel som är problemet, de blockerar oss för att de hatar oss" är säkerligen en retorik som används utav Hamas-anhängare.

Cirkeln fortsätter. Och allt detta nonchaleras totalt av den norska dokumentären. Tittaren får ingen som helst koppling till de två sidorna. Istället rullas bilder på stackars oskyldiga barn ut. Barn som egentligen borde haft ett mycket bättre liv.

Sedan har vi SVT:s ansvar i det hela. Vad tycker de om dokumentären? Jag tror nog jag redan vet svaret.

Bawar Ismail

Mycket läsvärt: Anna Ekström, Lars Adaktusson

Läs även andra bloggares åsikter om Israel, Palestina, Tears of Gaza, Gazas tårar, Mellanöstern, Gaza, Hamas, IDF